Nationaldagsfirande.

Trots en lite kylig vind från väst genomfördes nationaldagsfirandet vid soldattorpet Kungsholm i en varm och gemytlig anda. Östra Vingåkers kyrkokör, föreningens stöttepelare vid flera av våra arrangemang, inledde firandet med välklingande sommartoner, varefter dagens högtidstalare, Katrineholms-Kurirens chefredaktör och ansvarige utgivare Marie Hillblom fick ordet. Hon gav oss en ingående redogörelse för hur vår nationalsång Du gamla, du fria kommit till, och hon belyste från flera vinklar sin syn på Sverige, vad vi har stått för och vad vi står för idag. Hon betonade också betydelsen av en lokaltidning och hur den hjälper till att göra oss bekanta med vår närmaste omgivning och våra medmänniskor.

Bland de ca 120 besökarna vid Kungsholm fanns föreningens nestor 96-årige Erik Östdal Gustavsson, som gärna bytte några ord med den nuvarande chefen för hans f.d. arbetsgivare, nämligen KK.

Efter att kören tågat ut med fanborgen i spetsen kunde åhörarna börja ägna sig åt att sällskapa med varandra och sina kaffekorgar kring de blomförsedda borden.

PS: Det kunde väl inte undgå den som tittade på kvällens TV-program från nationaldagsfirandet på Skansen, att Katrineholms egen hovsångerska Elin Rombo vid sitt framträdande bar den Vingåkersdräkt som vår förening låtit sy upp till henne.

Text: Mari-Anne Mokvist
Foto: Börje Eriksson

Gökotta vid Botorpsängen med Östra Vingåkers hembygdsförening En strålande vacker söndagsmorgon i början av maj genomförde Östra Vingåkers hembygdsförening sin traditionsenliga Gökotta för 25:e gången, under Ingemar Ernbergs ledarskap.

Med utgångspunkt från sockenkyrkan promenerade vi mot Ramsnäs, och tog oss via en kort passage genom barr-blandskogen ner till Botorpsängen, numera en fågellokal av viss rang under namn Östra Vingåkers viltvatten. Medan sädesärlan vippade på skoltaket gol göken i väster redan vid avmarschen och hade därmed gjort sin plikt, faktiskt två dagar tidigare än genomsnittliga ankomstdatum. De flesta arter tenderar ju numer att anlända tidigare med svarthättan i topp 11 dagar tidigare än för 50 år sedan.

Värmeböljan hade just rullat in med resultat att de första sångarna anlänt talrikt, lövsångare, grönsångare och just, ett par svarthättor. Däremot syntes ännu inga svalor. Trastfåglar av alla de slag hördes från gran- och talldungarna inklusive rödvinge och -hake. Årets första trädpiplärka sjöng bland gulsparv, buskskvätta och bofink.

Nere på ängens vattenspeglar låg tre par av svarthakedopping under spelande enkelbeckasin och morkulla.

Några riktiga rariteter bjöds de 16 deltagarna inte på, närmast kom väl de diskret färgade snatterandparen med vita stjärtspeglar, tidigare en verklig raritet i vår byggd och två vackra skedandhanar med sina förvrängda näbbar och kontrastrika fjäderdräkt i vitt, ljusbrunt och mörkgrönt.

Ottekaffet intogs på en för ändamålet välanpassad fälld aspstock vid den gamla skyttepaviljongen i strålande sol. Totalt inregistrerades hela 41 arter, det nästa bästa “resultatet” någonsin och ssk noterbart med tanke på det jämförelsevis tidiga datumet.

ÖV hembygdsförening

Foto: Börje Eriksson

VALBORGSMÄSSOFIRANDE VID BODA KVARN

Ordföranden i Östra Vingåkers Hembygdsförening, Cecilia Indebetou Lennartsson, hälsade välkommen till kvällens firande, innan Östra Vingåkers kyrkokör fick ta vid och traditionsenligt framföra Vintern rasat ut .., Nu grönskar det i dalens famn och Fånga mig vind.

Årets vårtalare Lars Hågbrandt ville hylla våren med fokus på olika vårtecken såsom förväntan, dofter, glädje, ljus och värme. Växter som vårlök, tussilago, vitsippor, körsbärsblom och magnolia var tydliga signaler på vårens ankomst liksom dofter och fågelkvitter och växtkraft i natur och växthus. Vårtecken har vi alla olika upplevelser av och tolkar på olika sätt, sade Lars, som själv upplever en inre glädje, när naturen tar nya tag och allt börjar spira och gro igen. Lars avslutade sitt tal med att utbringa ett fyrfaldigt leve för våren, varefter man unisont tog upp Du gamla du fria.

Kyrkokören avslutade kvällens underhållning med Länge leve livet och Hör hur västanvinden susar. Den vackra elden på flotten hade nu tagit sig ordentligt och värmde dem som ville dröja sig kvar och byta några ord med vänner och bekanta eller förse sig med en sista varm korv.

Text: M-A Mokvist

Foto: Börje Eriksson

Årsmötet den 22 mars samlade drygt 90-talet medlemmar. Ordföranden för mötet, Jan Eric Rosenqvist, konstaterade att Ö. Vingåkers Hembygdsförening är i särklass Sörmlands största hembygdsförening med sina just nu 1 507 medlemmar och att man bl.a. genomfört ett antal trevliga och välbesökta träffar vid Boda kvarn under sommarens torsdagskvällar.

En parentation över bortgångna medlemmar framfördes av Ingegärd Jonsson.

Styrelsen ordnades med Cecilia Indebetou Lennartsson som ordförande, Siv Tolbäcken, vice ordförande, Edward Wdowski, 2:e vice ordförande, Kristina Norström, kassör, Tommy Lundström, vice kassör, Mari-Anne Mokvist, sekreterare, Marianne Åstedt, vice sekreterare, Harald Abramson och Thomas Jörgensen samt Curt Jansson, övriga ledamöter.

Förtjänsttecken och stipendium ur sockenrådets fond utdelades till Ingegärd Jonsson för det arbete hon lagt ned i föreningen under många år och för boken med alla gamla sockenprotokoll, hon avgick även från styrelsen.

Eva Nordén och Ulrika Wadell underhöll med folkliga visor.

Tvåändsstickningskursen hade utställning av sina alster.