© pxDesign.se SiteLock

Vi behöver fler som kan hjälpa till vid vår hembygdsgård

...med underhåll av byggnader, gräsklippning, servering. som funktionärer etc.

Ring gärna någon i styrelsen.

Buss till Boda Kvarn

Till medlemsträffarna på torsdagar, under sommaren 2017 ordnar föreningen tillsammans med Forssjö Buss transporter mellan tätorten och Boda kvarn.

 

  • Från Wallins Bil 16.45
  • Floragatan (mitt emot Akuten) 16.50
  • Torget 16.55
  • Strandgården 17.00
  • Källmogatan 17.05.

 

Hem 15 min efter programmet. Kostnad 30 kr t o r.

 

lördag, 11 juni 2016 12:22

Nationaldagsfirande vid Kungsholm 6 juni 2016

Siv Tolbäcken i Toarpsdräkt, hälsade de över 100 besökarna - många i hembygdsdräkt - välkomna med en kort återblick på nationaldagsfirandet vid Kungsholm, ett firande som ÖVHF började med redan i mitten av 1980-talet.

När kören och fanbärare från lottakår och hembygdsförening gjort sitt intåg gav oss kören under ledning av Helena Hellström prov på sin skicklighet bl.a. med Nu grönskar det i dalens famn.

Harald Abramson, vår senast invalda styrelsemedlem och Katrineholmssonen som blev kommendörkapten, inledde sitt tal med att referera till två betydelsefulla händelser som bidragit till att vi firar vår nationaldag just den 6 juni. Gustav Wasa valdes till kung den 6 juni 1523 och samma datum 1809 undertecknades den regeringsform, som avslutade det Gustavianska enväldet. Harald fortsatte med att berätta om den svenska flaggan och dess historia. Vi fick också höra bakgrunden till att tre kronor är Sverige-symbol. Kronorna ingår idag i stora och lilla riksvapnet. Skölden med Tre kronor hänger på alla statliga verk och våra ambassader runt om i världen. Den finns också på framsidan av våra svenska pass.

Näst efter danska Dannebrogen är vår svenska flagga den äldsta korsflaggan i världen. Dess begynnelsehistoria så långt tillbaka som på 1200-talet är höljd i dunkel och det man vet bygger på myter. Från början var flaggan enbart en kunglig symbol men mot slutet av 1800-talet blev det mer och mer populärt bland allmänheten att flagga.

Vi talar om flagga eller fana, men vad är skillnaden? Flagga är själva duken, som är avsedd att hissas på stång eller mast, och den kan ha flera storlekar. Fanan består av en flaggduk fäst på en stång med det fastställda måttet 100 x 160 cm.

Harald gav oss vidare en ingående beskrivning av hur flaggan används inom flottan och avslutade med att utbringa ett dubbelt svenskt lösen för Sverige, d.v.s. ett fyrfaldigt leve, varefter kören hjälpte oss att stämma upp i nationalsången.

Under dagen avtackades Hans Mokvist för det mångåriga arbete han lagt ned på skötsel av Kungsholm.

Kören avslutade firandet med Kent-låten Sverige och En vänlig grönskas rika dräkt, varefter vi kunde ägna oss åt kaffekorgarnas innehåll och umgås med varandra runt den lilla soldatstugan Kungsholm, stugan som nu försetts med en kassettkamin och därför kan användas vid mindre sammankomster även under kyligare tider.

Vår ordförande Cecilia Indebetou Lennartsson och 2:e vice ordförande Edward Wdowski var kallade till firandet i Katrineholms stadspark för att motta en svensk flagga från Katrineholms kommun samt ett stipendium från Hantverksstiftelsen, som är avsett att användas till en kurs i konsten att sy hembygdsdräkter.

Text:Mari-Anne Mokvist

tisdag, 07 juni 2016 15:39

Nationaldagen i Stadsparken

Östra Vingåkers Hembygdsförening erhåller en svensk flagga, föreningen fick även ett stipendium av Hantverksstiftelsen för att bibehålla svenskt hantverk. ÖWHF startar en kurs i Folkdräktssömnad till hösten.

Vid ceremonin i Stadsparken deltog Cecilia Indebetou Lennartsson och Edward Wdowski.

lördag, 04 juni 2016 07:09

Gökotta 2016

Gökotta den 22 maj 

I år gjorde gökottan skäl för sitt namn. Vi 24 glada och pigga deltagare hann knappt stiga ur bilarna ute på Ramsnäset förrän göken välkomnade oss från tre olika väderstreck.

Vår ledare Ingemar Ernberg var i form och guidade oss sakkunnigt genom allt kvitter i buskar och snår. Rördromen har sällan hörts så tydligt ”blåsa i sin glasflaska” som i vassen vid Bodakvarnsån, näktergalen slog sina virtuosa drillar och kärrhökshonan seglade stolt över vassarna. Antalet identifierade fåglar uppgick till ca 35, vilket väl får anses som ett hyfsat resultat, trots att flera förväntade vårfåglar uteblev. I brist därpå fick vi lära oss mer om fåglarna och deras läten. Lövsångaren, vår vanligast förekommande fågel, lär finnas i ca 35 milj. exemplar här i Sverige, medan gökarna torde vara runt 80 000 under våren och sommaren.

Vid Blåsnäs, där vi med ägarens goda minne fick inta vår medhavda matsäck, upptäcktes en ruin, som kanske varit grund till en undantagsstuga eller den första byggnaden vid Blåsnäs. Denna gemytliga morgon avslutades vid ängarna runt Stubbetorp alltmedan gökarna fortsatte sitt galande.

Text: Mari-Anne Mokvist

måndag, 16 maj 2016 08:15

Östra Vingåkersdagen

Östra Vingåkersdagen den 5 maj

Det vackra vädret bidrog säkert till att göra Östra Vingåkersdagen till ett populärt utflyktsmål. Närmare 400 personer hoppades på att göra fynd bland hembygdsalster, växter, loppisprylar, m.m. och att få möta vänner och bekanta på Östra Vingåkers egen hemvändardag.

Erik Östdal, som i många år hållit i kyrkogårdvandringarna, lämnade i år formellt över till sin efterträdare Ingegärd Jonsson. Ett tjugotal personer följde hennes berättelser.

En kort friluftsgudstjänst leddes av Karola L. Wahlbeck med stöd av vackra toner från Östra Vingåkers kyrkokör.

Hantverkare och loppisförsäljare hade mycket att erbjuda och många gjorde fynd bland gamla prylar och spirande blomskott och mycket, mycket annat. Man kunde inhandla vetemjöl, som malts i kvarnen av föreningens kvarnexperter några dagar tidigare. Tipspromenaderna lockade också med kluriga frågor för både gammal och ung.

 

Ett för året nytt och uppskattat inslag var trollkarlen Philip Frondelius, som dök upp lite här och där med sina konster och fick många att skratta och undra ”hur gick det här till?”.

De 256 smörgåsar som en samling morgonpigga och rutinerade damer brett gick åt som smör liksom alla bullar och annat kaffebröd, som bakats av frivilliga krafter.

Ett stort tack till alla som lagt ned så mycket arbete för att göra dagen till den trivsamma tillställning den blev.

ÖVHF:s styrelse/Mari-Anne Mokvist

onsdag, 04 maj 2016 13:39

Valborgsmässoafton 2016

Valborgsmässofirande vid Boda kvarn

Sedan Ö. Vingåkers hembygdsförenings ordförande Cecilia Indebetou Lennartsson hälsat välkommen och kyrkokören låtit sina välljudande stämmor klinga i de traditionella vårsångerna ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den egentligen heter, ”Nu grönskar det i dalens famn” och ”Fånga mig vind”, var det årets vårtalares tur att ta till orda. Malin Ernberg, professor i oral fysiologi vid KI, ville inte prata om sin forskning i smärta, även om, som hon uttryckte sig, ”Det säkert gör ont när knoppar brister”. Istället höll hon med glimten i ögat ett lovtal till ett av de fyra grundelementen, ELDEN, som ju är det viktigaste inslaget när vi samlas för att fira vårens ankomst.

Det sägs att uppfinningen av hjulet och tämjandet av elden är en av mänsklighetens största inventioner. Man vet inte med säkerhet när våra förfäder lyckades tämja elden och inte heller när och hur man kom underfund med hur man kan ha nytta och hjälp av elden i så många situationer. Vi vet i alla fall att det var redan för 1,5 milj. år sedan som vår föregångare homo erectus lyckades kontrollera elden.

Malin Ernberg tog oss vidare förbi stenåldersmänniskorna i Vrå, som inte hade överlevt utan eld, nämnde eldens betydelse för svedjebruk och järnbruk, vikten av vårdkasekedjor inom äldre försvar. Hon berörde den olympiska elden (som i år fyller 80 år), den biologiska mångfalden som skogsbränder ger upphov till och som därmed är grund för en pånyttfödelse av naturen. Därifrån var inte tankesteget långt till allt som återföds om våren och alla känslor som då blommor upp.

Vi fick också en bakgrund till dagens valborgsmässofirande.

Avslutningsvis förenade vi oss i ett fyrfaldigt leve för elden, våren, Östra Vingåkers hembygdsförening och vår konung på hans 70-årsdag.

När alla upplåtit sina stämmor i nationalsången, var det kyrkokörens tur att avsluta kvällens underhållning med ytterligare ett par visor. Den vackra elden på flotten hade nu tagit sig ordentligt och värmde dem som ville dröja sig kvar och byta några ord med vänner och bekanta eller förse sig med en sista varm korv.

Text: M-A Mokvist

onsdag, 20 april 2016 16:07

Nu är Östdalsbron officiellt invigd

Det skedde på onsdagsförmiddagen den 20:e april. Huvudpersonen ”lurades” till invigningen men såg ut att trivas. Erik Östdal Gustavsson, 94, fick den i idrottssammanhang ständiga frågan: Hur känns det?

- Hedrande, svarade han. Och tillade: - Ska jag gråta också? Inga tårar föll.

Många människor var ombord när den 40 meter långa bron invigdes. Kommunen representerades av först och främst av Cecilia Björk, ordförande i Kultur- och turistnämnden och Anneli Hedberg, ordförande i Service- och tekniknämnden.

Det var de två som tog av den svarta tygbiten som gömde skylten med namnet Östdalsbron. Vit bakgrund med tydliga bokstäver i blått. Det måste ha värmt extra i huvudpersonens hjärta. Blått är huvudfärgen i Värmbols GoIF som bildades 1927.

Namnet Östdalsbron klubbades vid Kultur- och turistnämndens sammanträde på tisdagskvällen. S-kvinnorna Björk och Hedberg var noga med att förklara att normalt döper man inget i kommunen efter levande personer men ingen regel utan undantag.

Just nu lägger Östdal sista handen vid sina memoarer. Och vem skulle vara undantaget om inte journalisten, författaren, kulturpersonligheten och idrottsledaren Östdal?

För att ha ryggen fri sade duon Björk/Hedberg: - Vi skulle också kunna säga att bron döptes efter gården (Östdal).

Nu var både hängslen och livrem på plats. Östdal vore inte Östdal om han inte höll en liten men informativ historielektion om vattnet under bron, Backasjön, och järnbruket som togs i bruk 1872. Invigningstalare var prins August, bror till Karl XIV. Fabriken släppte ut så mycket otrevligheter i vattnet att alla laxar dog. De har inte kommit tillbaka.

Forskargruppen i Östra Vingåkers Hembygdsförening hade passande nog samtidigt sammanträde i Hembygdsföreningens lokaler Värmbol. Med tanke på det var det passande att tårtan dagen till ära var större än stor. Över tårtans gröna marsipantäcke stod det Östdalsbron.

Tårtan är uppäten men träbron ska förhoppningsvis hålla i många, många år.

Text:Göran Söderlund

View the embedded image gallery online at:
http://ostravingaker.se/?start=42#sigProId74563342f5

Sida 8 av 21